Dingo den Duktige

I dag var vi ute och gick runt Råstasjön och Lötsjön, Dingo och jag.

Vi gick medurs, så efter Lötsjön passerade vi gräsmattorna mellan sjöarna nedanför Ör.

Jag kastade bollen ut på gräsmattan, Dingo väntade in sitt "varsågod" och hämtade sedan bollen, och så om från början.

Rätt vad det är får jag syn på två rådjur som står på gångvägen typ 30 meter framför oss.

Dingo ser dem inte, han är och hämtar bollen och rådjuren står stilla.

Jag tänker att rådjuren ser väl hunden och vänder upp till tryggheten bland träden. Så jag tar hans boll och kastar den igen.

Sedan slår jag ett öga mot rådjuren igen.

De känner sig tydligen inte särskilt hotade av en stor schäfer som rusar runt alldeles i närheten, för de går ut över gräsmattan.

När Dingo är på väg tillbaka med bollen får han syn på dem. Ändrar kursen i deras riktning.

Husse vrålar: "DINGO!"

Dingo ändrar kurs igen och springer tillbaka till husse med bollen, tittar långt efter rådjuren. Sen fortsätter en husse, som nästan spricker av stolthet, att kasta bollen och promenera vidare med sin hund.

Så kan det gå.