28 december, 2009

Politik igen...

Jag tänkte först presentera några väl valda citat ur ett utskick till Piratpartiets medlemmar från Piratpartiledaren Rick Falkvinge, men vid närmare eftertanke får ni nästan hela mailet. Handlar om patentens vara/icke vara.
Om nu patent är en av de sista resterna av det närings- och utvecklingsfientliga skrå- och gilleväsendet här i Sverige, vad ska man då ha i stället? Det är en fråga jag får relativt ofta.
Ja, det enklaste svaret på den frågan är ju att om man har någon som slår en i huvudet med en hammare, och man ber personen att sluta, så skulle man bli rätt irriterad över frågan "vad ska jag slå dig med istället, då? Den frågan måste du ju kunna svara på." Patentsystemet är skadligt för industrier, för klimat, för innovation, och för människor. Det enda som upprätthåller det är en terrorbalans som tvingar nya företag att skaffa sig en patentportfölj eftersom de blir stämda av någon med patent annars. Flera stora mjukvaruföretag (bl.a. Google) skaffar patent uttryckligen av den här anledningen. Rätt sak är inte att modifiera det något. Rätt sak är att avväpna terrorhotet mot innovation som patentsystemet innebär.
Patent är en mekanism som har ersatt ohejdad innovation med rädsla för juridiska konsekvenser om man uppfinner något. En patentstämning är idag en realitet så fort man börjar få pengar som entreprenör, vare sig den är grundad eller inte. Och enda anledningen till att systemet fortfarande finns kvar är att det bara är patentjurister som tillåts ha åsikter om hur det ska utformas. Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att se att det leder till att patentjuristernas villkor förbättras. Politiker är också generellt omedvetna om läget. Det är mycket vanligt bland dagens politiker att man mäter innovationskraft i antal patent, när ett patent i själva verket är ett utfärdat uppfinnarförbud.
På alla industrier utom en kan patenten slopas rakt av imorgon dag. Det går inte att modifiera ett system som är feltänkt i grunden. För om någon slår en i huvudet med en hammare, så är det inte okej att modifiera situationen lite så att personen slår med en skiftnyckel i stället. Man ber personen att sluta slå helt och hållet, och det utan att slå med något annat i stället. Patent bromsar innovation, skadar ekonomin och klimatet och dödar människor. Den enda industri som kan behöva specialbehandling är läkemedelsbranschen, som är den enda industri som vinner på patentsystemet (som industri betraktad). Jag tänkte spendera lite tid på att förklara varför läkemedelsindustrin ("pharma") är ett specialfall, även om flera rapporter anser att den inte behöver specialbehandlas utan att även dessa patent bör avskaffas direkt.
Anledningen att pharma vinner på systemet är att den industrin är offentligfinansierad i så hög grad, att det i stället är vi skattebetalare som förlorar. I Europa kommer i snitt 83% av läkemedelsindustrins intäkter från det offentliga, genom läkemedelssubventioner och liknande. I Sverige är siffran 74%. Men de lägger bara 15% av sina intäkter på forskning (källa: läkemedelsbranschen).
70%, drygt två tredjedelar, av läkemedel tas dessutom fram bara för att gå runt andras patent, och tillför alltså inte något nytt medicinskt (källa: medicinklassificeringen hos Food and Drug Administration, som godkänner läkemedel i USA). Två tredjedelar av medicinerna skulle alltså inte finnas utan patent, eftersom de inte tillför något nytt utan är helt bortkastad forskning (svindyr sådan!) till följd av ett gammalt monopolsystem som måste kringgås. Det blir samma medicinska effekt i en ny förpackning.

Sammantaget läggs alltså omkring 5% av läkemedelsindustrins intäkter på forskning (även om vissa hävdar att industrin blåser upp sina siffor för att se bra ut och att det i själva verket är närmare 1,8%). Men låt oss räkna med fem procent, pharmas och FDAs egna siffror. Därtill lägger de runt trettio procent på att tillverka själva medicinerna. Om vi då jämför siffran 35%, vilket är vad forskning och tillverkning av mediciner kostar (mätt i pharmas omsättning), med 83%, vilket är vad de får av europeiska staters skattepengar, så ser vi att det sker ett otroligt slöseri med skattemedel. I ekonomiska termer kallas ett sådant slöseri för en monopoldödvikt.
Det som gör forskning effektiv är att den är konkurrensutsatt. Forskning i en planekonomi är otroligt ineffektiv, vet vi av erfarenhet. Men samtidigt finns det få saker som är så konkurrensutsatta som den öppna forskningen på Sveriges universitet.

Genom att flytta de statliga subventionerna från läkemedelsindustrin (som slösar bort dem) till den konkurrensutsatta öppenforskningen kring läkemedelsproduktion, och sedan lägga ut själva tillverkningen på öppen entreprenad, så kan vi nästan halvera statens läkemedelsnota, få billigare läkemedel (i genomsnitt 70% billigare; källa: Socialstyrelsen), ha patentfri medicintillverkning som går ordentligt med vinst (se DNs artikel nyligen om patentfri medicintillverkning) och få avsevärt mer pengar till läkemedelsforskning (mångdubbelt mot idag).
Det låter magiskt, men kan faktiskt vara precis så enkelt. Förlorarna är då de som slösat bort skattepengar inom läkemedelsindustrin på så kallad marknadsföring (vilket ofta varit ett ganska dåligt förklätt mutsystem). Piratpartiet är för övrigt inte först med att göra den här observationen. Den har föreslagits tidigare av Center for Economic and Policy Research, vilken är en av många referenser i Piratpartiets referenslista.

Så mycket om pharma. Men kulturen då? Ja, striden om patentsystemet är också tätt intimt förknippad med striden om upphovsrätten. Redan idag har patentansökningar lämnats in på filmidéer och grova manus -- och de har preliminärt godkänts av patentverket! (källa: Slashdot, PRWeb). Sådana patent skulle förbjuda någon annan än patentmonopolinnehavaren att göra en film som ens handlade om liknande saker, vare sig de har sett patentmonopolinnehavarens film eller inte. Om vi lyckas reducera upphovsrätten men inte samtidigt tacklar patenträtten, så skulle patent på kultur snabbt ta upphovsrättens roll, och det på steroider.
I övrigt finns det gott om sätt att stimulera innovation, om det är det man önskar att det offentliga gör. Ett X-Prize på 10 miljoner dollar, till exempel, delades ut till det första företag som lyckades skicka upp samma bemannade raket till yttre rymden två gånger inom 14 dagar. Långt mer än de tio miljonerna investerades för att nå målet av olika aktörer.
Efter detta avslutas brevet med att Rick skriver att PP vill avskaffa patenten, och ett påpekande att detta är sista tredjedelen av argumenten han sammanställt, som talar för detta. (De tidigare två tredjedelarna har skickats ut vid två tidigare tillfällen.)

Observera att Rick här inte ens nämner en riktigt viktig sak: vår enda chans att överleva den industriella konkurrensen från Kina och Indien är förmodligen att vara först med att avskaffa patentsystemet. Jag kan i vart fall inte se något annat sätt att förse Sverige med en konkurrensmässig fördel som kan hålla oss flytande tills världsekonomin jämnat ut sig.

21 december, 2009

Det lackar mot jul...

...och det verkar som att det blir en vit en i år! Se bara all snö på bilden (om du klickar "Läs mer"). Också en hund som lockats upp på bordet av matte och en amaryllis...




06 december, 2009

Halleluja...

Det drar sig mot jul och igår var vi (Christer, Ingrid och Dingo) i stan med Eva-May och gick på julmarknader, "Bondens marknad" på Katarina Bangata på söder och julmarknaden på Stortorget i Gamla Stan. Det duggade/småregnade hela tiden men det var lite småmysigt i alla fall.

Dingo var med en liten stund på bondens innan han fick gå hem till Sofi och vara hos henne en stund.

Vi tog en fika på Gunnarssons efter bondens och när vi gått runt på Stortorget en stund gick vi och satte oss på ett ställe som hette The aXess, och gjorde Eva-May sällskap tills hon skulle på galej med sina kollegor kl. 6.

Så hämtade vi Dingo och bilen och åkte hem till vårt eget lilla pörte.

Inga bilder idag...

29 november, 2009

Se en sån smal stubbe...

...Dingo står på!


Är han inte fantastisk? Där stod han tåligt medan husse strulade med telefonen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

01 november, 2009

Lite smått och gott

1. Politik.

I dag hittade jag i min mailbox det senaste utskicket från Piratpartiet. Tänkte publicera några citat. Den som citeras är alltså Piratpartiets ledare Rick Falkvinge (och han citerar nästan George Orwell).

--- Citat 1 ---

Vad spelar det egentligen för roll, att t.ex. FRA kan koppla in sig på vilka s.k. "signalbärare" som helst och avlyssna vem som helst när som helst? Tja... jag tänkte citera ur en rätt känd bok. Jag har bara bytt ut några enstaka ord.

There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment. How often, or on what system, the FRA plugged in on any individual carrier was guesswork. It was even conceivable that they watched everybody all the time. But at any rate they could plug in to your communications whenever they wanted to. You had to live -- did live, from habit that became instinct -- in the assumption that every article read, every mail sent, every date agreed to was monitored by the Government.

Citatet kommer från boken 1984. Vi har ofta använt den som skräckexempel och påpekat att den faktiskt är avsedd att vara en skräckvision av framtiden, och inte en instruktionsbok.

--- slut Citat 1 ---

Det andra citatet handlar om hur man bemöter argumentet "Den som inte har något att dölja, har heller inget att frukta":

--- Citat 2 ---

Det enklaste svaret är "Låser du dörren när du går på toaletten?". Alla vet vad som händer därinne -- men man vill helt enkelt ha det för sig själv.

Jag tänkte skriva i lite mer resonerande form idag, snarare än att komma med mina vanliga oneliners:

För det första så kan reglerna ändras. Även om du är helt okej med regelverket när den massiva övervakningsapparaten kommer på plats, så kan reglerna ändras när möjligheten plötsligt finns att övervaka alla människor. Lek med tanken att lagförslagen ovan införs, inklusive den föreslagna rätten för polisen att göra hemlig husrannsakan utan brottsmisstanke, och att Sverigedemokraterna sedan kommer i majoritetsställning i nästa val. Eller Kristdemokraterna eller varför inte Nationaldemokraterna. Hur ser Sverige ut då? Och även om det är en orimlig tanke idag, så har det hänt i andra länder. Vi är av samma kött och blod som dem.

För det andra så tolkas pusselbitar utom din kontroll. Även om du själv anser dig vit som snö, så är det inte säkert att den person eller maskin som tittar på mikroskopiska delar av ditt liv genom en hushållspappersrulle drar samma slutsatser. Stannar du på Malmskillnadsgatan i Stockholm varje fredagkväll? Då är det lätt att dra vissa slutsatser - som kanske inte har något att göra med sanningen att du besöker din gamla morfar, som bor där, att göra. Du kanske besöker en bar ofta efter jobbet - du kanske inte borde ha körkort? Att du sedan går till just den restaurangen ofta för att de har planetens bästa hjortköttbullar med lingon, ja, det är inget mönster man letar efter på Vägverkets byråkratavdelning. Blanketten har ingen kryssruta för köttbullar. Däremot ser man på pejlingsdatat från mobiltelefonen att du besöker en bar.

Det här leder till en omfattande självcensur, precis som i citatet från 1984 i början av det här brevet. Man börjar i hög grad tänka på inte bara det man gör, utan även hur det som man gör kan tolkas. Man undviker att sticka ut - man blir extra noga med att inte avvika från mönstret och rödflaggas i systemen.

För det tredje, så leder det till en brottsantydande kollektivism. Plötsligt blir du en brottsling bara för att du råkar umgås med någon som är misstänkt för ett brott. Eller åtminstone blir du behandlad som en sådan. I stort sett alla lagförslagen om “effektivisering av brottsbekämpning” handlar om att man ska få avlyssna och kränka misstänkta och deras vänner och bekanta. Plötsligt blir du tvungen att bedöma nya bekanta inte bara på grundval av vad de kan tillföra dig som person, utan också ifall de har någon onåd som kan smitta till dig på det obehagligaste sätt.

Men sist, och viktigast, är att argumentet "den som inte har något att dölja har inget att frukta" är ohederligt i grunden. Det utgår nämligen från att enda anledningen att motsätta sig övervakning är att man vill kunna göra orätt, antingen nu eller i framtiden. I själva verket är det ett djupt rotat mänskligt behov att kunna ha ett privatliv - att helt enkelt få ha vissa saker för sig själv. Det observeras enklast genom, som jag skrev, att de flesta av oss låser dörren när vi går på toaletten. Eller att vi noggrant väljer vilka delar av oss själva vi lämnar ut till vilka av våra vänner, alltefter känslomässigt avstånd till individerna. Att tränga undan den rätten till privatliv, om än bit för bit, är en mer långtgående psykologisk och känslomässig kränkning än de flesta av oss kan föreställa sig. Men tänk på det nästa gång du låser om dig på toaletten.

--- slut Citat 2 ---

2. Frukost


Så du läser fortfarande?

Vi testade idag Croissanter på burk. Det är en burk med en rulle perforerad deg som man sliter isär och rullar ihop och slänger in i ugnen. Härlig lyx! Tack för tipset syrran!

3. Dingo


För er som inte har facebook (eller bara inte ingår i min lilla lilla skara vänner där) kan jag berätta att igår fick han gå ett litet spår som hade ett par vinklar och snirklade sig lite emellan vinklarna för att hålla farten nere. Spåret gick över en väg på mittenbenet (just där var det rakt, för att det inte skulle bli för svårt med både krok och underlagsbyte).

Dingo blev väldigt intresserad av andra dofter ett par gånger men bortsett från det gick han klockrent.

Innan vi gick ut svängde vi förbi syrran och gav henne en kasse trattisar som Ingrid plockat i veckan. Efter spåret hade vi bara en bajspåse med oss så vi tog 10 min att fylla den med trattisar och åt fläskfilé med trattissås till middag.

Inga bilder idag...

Ha det!


11 oktober, 2009

Testar att blogga från telefonen

Vi var i skogen igår, SURPRISE!


Hittade måånga trattisar...

Åsså var ju vovven med... Vi var fler men bara Dingo fastnade på bild.

- Posted using BlogPress from my iPhone

05 oktober, 2009

Bilder från skogen i helgen

Klickeliklick så får du se...



Kampa är skoj!

Kolla sitter på stubbe!

20 september, 2009

Hundpromenad i Riala

Idag har vi varit på hundpromenad med Frida-Marie och en massa andra ekipage med hundar och folk och gått i skogen och haft liten picknick vid sjön. Lilleman fick festa på västerbottenpaj, romsås och mjuk pepparkaka. Precis som husse och matte.

Under "läs mer" hittar ni en bild på Frida-Maries nya schäfer.


Dingo var mycket misstänksam mot den här lilla sötnosen. Mycket misstänksam.

28 augusti, 2009

Skogens guld...

Ingrid ska då alltid vara värst.

Hon hälsar att timpenningen i skogen var högre än på jobbet idag...

(Klicka "läs mer" nedan)


Dagens skörd

Gårdagens

23 augusti, 2009

En dag i skogen

Idag har Dingo fått spåra, och han gjorde en fullkomligt lysande insats!

Men det gjorde inte husse...

Först när vi kom till skogen tog jag fel stig till spåret, så vi korsade spåret medan jag letade efter det.

När vi korsade gjorde Dingo (som fattade vad som var på gång) ett perfekt spårupptag. Jag förstod nog det innerst inne men jag letade efter snitseln som markerade spårstarten och den var inte där så vi gick vidare.

Lite längre fram såg jag spårslutet en bit bort i skogen så jag förstod att vi måste ha gått för långt så vi vände. Så småningom fick jag syn på snitseln, den satt ju mellan stigen vi gick på och den jag använt tidigare, så den var på "fel" sida.

Husse inser sitt misstag och bestämmer sig för att gå spåret från början i alla fall.

Okej tyckte Dingo och gick som på räls, utan att låta sig störas det minsta av våra korsande spår.

Vi missade den första apporten men det var nog mest för att husse blev ännu mer förvirrad av ståhejet kring starten.

Vi gick tillbaka sedan och letade efter den och Dingo hittade den med en gång.


Trött hjälte.

Har du hittat någon större kantis?

16 augusti, 2009

Spårkurs dag 2

Vi började dagen med lite variatiner på temat sök i vallad ruta, fast nu hade vi en smal korridor i stället för en ruta.

Sedan var det lunch och därefter ett spår var, Dingos spår gick från ängen in i skogen och så ut på ängen igen.

Det har blåst av bara h-e på eftermiddagen idag så det blev en riktig utmaning för hundarna, särskilt på ängsmarken.

Men när Dingo väl bestämde sig för att strunta i sina kompisar och spåra i stället gick han som tåget. Ett tag... när vi kom till vinkel nummer två verkade det först som om han missade den men han slutade inte spåra så husse tänkte att det är den jämrans vinden som ställer till det, han fortsatte nämligen i vindriktningen. Till slut tyckte husse att det var dags att bromsa hunden och så kom vi ut på ängen på nästan rätt ställe, men husse lurade sin hund så att vi missade spårslutet.

Han kom nämligen inte ihåg exakt var han gått ut på ängen och blev väldigt osäker när hunden drog iväg så långt i vindriktningen (minst 10, kanske 20 m).

Det hade kanske lönat sig att lita på hunden men vi hittade spårslutet till slut i alla fall.

Dingo har varit jätteduktig, även om han pinkade i den vallade rutan så att alla andra hundar (nästan bara hanar) skulle dit och pinka i stället för att söka. Dingo själv struntade högaktningsfullt i kisspölen vid nästa tillfälle och jobbade kanonfint, gick lite i lä och nosade upp mot vinden tills han fick korn på bollen och gick och hämtade den. Liten buse, he he.

Jag glömde såklart kamerajäkeln i morse igen!

15 augusti, 2009

Spårkurs dag 1

Jag skrev lite fel i facebook igår, jag skrev Väddö men det var Vätö vi skulle till. Inte så långt ifrån vare sig fonetiskt eller geografiskt.

Glömde kameran hemma :-(

Vi har hunnit med tre spår idag och blivit rejält solbrända, det blir skyddskräm i morgon för undertecknad i alla fall.

Vi fick börja med att berätta om våra spårerfarenheter och vad vi ville förbättra.

Vi talade om att Dingo vill för mycket och är ointresserad av apporterna.

Så skulle vi gå ett enkelt spår för att instruktören skulle få se med egna ögon.

Och när det väl var dags... Dingo var inte alls med i matchen, han tittade och gick åt alla håll, ville hälsa på instruktören och var helt ointresserad av spåret. Helt på tvärs mot vad vi sagt...

Nåja, vi tittade framåt och fick lägga det andra spåret lite avskilt så att Dingo inte skulle låta sig störas alltför mycket av de andra hundarna. Själva spåret blev en rad stora S-kurvor så att han skulle bli tvungen att koncentrera sig och göra det i ett bra tempo.

I det spåret gick det bättre, han försökte visserligen älga på som vanligt men blev snart varse att den stilen inte höll.

Vi blev dessutom coachade så apportintresset började ta fart.

Han gick riktigt fint.

Så fick vi lägga ett tredje spår och det blev en ring. Dingo gick jättefint och var hyggligt intresserad av apporterna, vi ska bättra på det i morgon.

Dingos bästis Diesel har spårat kanonfint hela dagen.

Nu är vi solbrända och dyngtrötta, Dingo har fått middag + grisöra + ett köttigt märgben.

Vi har också ätit färdigmat och nu dör vi nog snart, för idag i alla fall.

09 augusti, 2009

En liten historia...

Tänk dig följande:

Du är en tjej som har sommarlov mellan 1:an och 2:an i gymnasiet.

Din klass planerar en språkresa och som ett led i finansieringen försöker du sälja svindyrt kaffe och te.

Du kommer till ytterligare en radhustomt och finner en grind av trä.

Inifrån huset anar du något som liknar ett halvhjärtat hundskall. Du ser en skylt med en silhuett av en schäfer och texten "I can make it to the gate in 3 seconds. Can you?".

Du har ett jobb att göra så du fumlar av haspen och kliver in.

Du hör ett dovt skall inifrån huset.

Du ringer på.

Dörren öppnas efter en kort stund - av en blond version av Usama bin Ladin...

Jisses vad den tjejen verkade rädd... men hon pratade på och fick nog fram sina säljargument på det sätt hon tänkt sig. Jag köpte 250 g kaffe av henne för 99:-. Jag tänkte att kan man semestra i Norge, så...

Men det är klart att rädd var hon kanske inte. Hon kan ju ha varit toknervös också för att hon inte trivdes i säljarrollen.

Eller så var hon en skicklig skådespelerska som intuitivt visste precis hur hon skulle samla tillräckligt med empatipoäng för att kunna sälja sitt svindyra kaffe. ;-)=

I vilket fall kunde inte jag säga nej...

Inga bilder idag, sorry!

25 juli, 2009

Stor framgång i forskningen!

Jag har idag kunnat konstatera att de mystiska "busfrön" som i tid och otid fastnar i hundens päls i små gröna klasar (mer bruna mot slutet av sommaren) kommer från nejlikroten.

Om ni följer länken ovan hittar ni bilder på blommorna och fröställningarna, slår ni upp den på Wikipedia får ni se något som ser väldigt mycket vackrare ut än de flesta exemplar man ser i naturen. Det beror nog på att den fotograferats uppifrån så man inte ser hur lång stjälken är i förhållande till blad och blommor.

Dessutom är det få blommor per exemplar just nu (inga alls på de flesta jag sett), det kanske är fler tidigare på året.

Ta en promenad t.ex. i Åkersberga och håll utkik efter de taggiga fröbollarna (finns på bild här) som sitter högst upp i sina stjälkar och kom ihåg att bladen är ganska stora och flikiga med mjuka flikar.

Ta en fröboll mellan fingrarna och krama sönder den så får du en för hundägare (och kanske också småbarnsföräldrar) välbekant drös frön i handen.


Helt orelaterad hundbild från i midsomras. Inga "busfrön" i pälsen där.

16 juli, 2009

Il Cotte: scener ur ett hundliv

Idag finns allt under "Läs mer"...



Matte har lagt godis i en PET-flaska, Dingo försöker få ut det... med sin vanliga metod, funkar inte våld så använd mera våld...


Se resultatet. Notera:

  • det är godis kvar i flaskan
  • det är numera väldigt svårt att få ut det den "rätta" vägen



Dingo badar i Mörtsjön. Jisses vad skitig han blev efter denna dag i skogen. Husse och Matte hittade några löjligt små kantareller.


Dingo ute på badbryggan. Frågar man Norrtälje Flugfiskeförening hävdar de kanske att bryggan är avsedd för fiske men Dingo vet bättre.

08 juli, 2009

Bilder, bilder och bilder...

Det finns inga bilder under "Läs mer" i det här inlägget, men jag har lagt upp alla bilder från besöket hos Dixon här.

Huvva, huvva, huvvaligen...

Nu har vi varit och hälsat på Dingos bror Dixon (och hans husse och matte såklart).

Vi hade det jättetrevligt och hundarna verkade trivas bra tillsammans. Lite smågruff såklart, syskonkärlek ni vet, men det gick bra.

Först tog vi en promenad bort från Dixons revir och lät dem hälsa på varandra på mer neutral mark.

Sedan bar det av hem till Dixon och hundarna fick härja fritt på den stora tomten medans hussar och mattar avnjöt en riktig festmåltid.

När Dingo med husse och matte kom tillbaka till vandrarhemmet slocknade Dingo nästan innan han hann lägga sig. I morse fick vi höra att Dixon somnat lika fort.

Så idag har vi promenerat förbi Bergs slussar med hundarna, från Ljungsbro till Roxen och tillbaka.

Sedan gick hussar och mattar och köpte godis på Cloetta, och så köpte vi pizzor och åkte hem till Dixon för att äta dem.

Vid det laget var hundarna så trötta att de knappt orkade härja, till slut lade de sig bara ner helt utmattade.

Sedan åkte vi hem till Åkersberga...



Mops, mops...


Hörrö brorsan vem tror du att du är va?


Jodå vi kan ta det lugnt...


Vems pinne är det här egentligen?


Min! Nä du, min!


Pust...


På ett fik invid Göta Kanal.

29 juni, 2009

Efter ett par dagar i Norge...

...börjar man nästan skrika när man skiter.

Allt är svindyrt. Nästan precis allt.

Vi har ätit en delikat middag på restaurangen intill vår reception, normala priser för en varmrätt är 200-300 NOK (240-360 SEK) och för en förrätt ca 150 NOK (180 SEK), en öl kostar typ 90 NOK (110 SEK).

Vi har idag åkt på en liten tur till Trollfjorden, en ovanligt smal fjord någon timmes båtresa från Svolvær. Det var fantastiskt vackert och vi hade den fantastiska turen att se ett par havsörnar.

Naturen här är överlag storslagen och dramatisk, och fantastiskt vacker.


Trolltinden


Trolltinden igen men med en stuga framför


Min bästa bild på havsörnen (FAN att jag glömde kameran, denna är tagen med telefonen)


James bästa bild på den ena havsörnen


På väg ut från Trollfjorden


Vår rorbu är nummer 5 från vänster (med den vita soffan utanför).

28 juni, 2009

Framme i Lofoten

Vi bor väldigt lyxigt i vår "rorbu" men det verkar som om de knappt ville ge sig tid att bygga klart innan det var dags för inflyttning.

Och stället kryllar av knappar som man knappt fattar vad de används till, mycket modernt men lite svårt att begripa sig på...

Vi ska se om vi lyckas lura ut hur man slår på spisfläkten och belysningen i den, det är väl vad som återstår innan vi har kommit till rätta i rorbuen.

Så vi ska väl undersöka idag vad man kan ta sig ut på för äventyr...

Ha det!

26 juni, 2009

Gott och blandat

Först kommer lite bilder från i natt då vi var uppe på Njulla för att kika på midnattsolen. Det som inte finns dokumenterat är att James och Christer gick upp på toppen... lite oplanerat men så blev det!

I dag har vi varit på lite olika håll; Eva-May gick till Trollsjön och Christer och Ingrid var uppe på Njulla med omnejd och hade en lite latare dag med lite läsning i solen och lite vandring. Britt och James gick längs ett annat vattendrag upp till Kårsafallen.

Dagens skörd på viltspaningsfronten: Eva-May såg massor med renar, Christer och Ingrid såg en hare och Britt och James såg ingenting. Nåja, några grodor lär de ha sett.



Kompisar, va?

Midnattssolen skiner därborta åt Lapporten till minsann...

Gruppbild 1

Gruppbild 2

Christer med Torne Träsk bakom.

James (you can barely see the right top of the "Lapporten" to the far left).

Britt med Torne Träsk i bakgrunden.

Till sist vid 1 på natten fick vi se en glimt av solen!

En intressant snöformation?

Ingrid tänker kasta snöboll på sin älskade make.

Ännu en spännande snödriva :-)

25 juni, 2009

Rapport från Midnattssolens land

Igår var vår första dag häruppe i Abisko.

Vi gick en sväng längs Kungsleden och vände efter ett tag och gick en annan väg tillbaka. Vi följde en skoterled till ett vattendrag där det såklart inte fanns någon bro över så vi följde vattnet ner till bron där vi gick över första gången.

Sedan vek vi snart av igen och gick över myren i stället för att följa Abiskojåkk eller vad den nu heter där Kungsleden går.

Det bidde en promenad på någon mil eller så.

Idag började vi med att ta bilen till Björkliden och titta på Silverfallet, sedan åkte vi till Kiruna för att se om vi kunde hitta någon fin Sameslöjd. Och det gjorde vi men fy vad dyrt...

I kväll hade vi tänkt kolla in midnattssolen vid midnatt på Njulla men nu är det rätt mulet så vi får se hur det blir med det...

Vad vi ska göra i morgon återstår att se.

Nu ska vi i alla fall äta middag!

Bilder finns under "Läs mer".


Fit for fight! (?)

Mums vad gott med lunch! Vi kom inte längre här för man bygger visst inte broar vid skoterleder...

Fågel - art och kön, Håkan?

Förtrupperna...

Bild från Silverfallet (vid Björkliden)

James enjoying life...