|
White-fronted bee-eater. |
Så... vi var kvar i Krugerparken och stannade till på en rastplats för att luncha och uträtta naturbehov. På rastplatsen låg denna bushbuck. Den låg så stilla att folk gick förbi en meter ifrån den utan att märka att den fanns där. Jag såg den inte förrän jag märkte att andra stod och tittade på den. Vi konstaterade ganska fort att den måste vara sjuk eller skadad eftersom den låg där den låg i stället för att hålla sig ute i bushen.
|
Förvånade oss. |
När det gäller noshörningar: de vita noshörningarna, som alltså inte är vita, är ganska vanligt förekommande i Krugerparken, och, pja.... som de flesta andra djur är de inte särskilt rädda för jeepar med folk i. Eller andra bilar för den delen. De här två tog god tid på sig att korsa vägen.
|
King and Queen of the Road. |
Lite senare var det en annan sorts djur som visade att de minsann inte skulle låta sig skrämmas av jeepar på vägen. Det syns tydligt att detta är vita noshörningar, eftersom det inre hornet är så mycket mindre än det yttre. På svarta noshörningar är hornen nästan jämnstora. Och, som sagt, både vita och svarta noshörningar är grå i färgen.
|
Babianer. Visa gärna för sverigedemokrater, så kanske de lär sig något. |
|
De här var inte så intresserade av att posera för oss, som synes. |
|
Vår bungalow i Krugerparken. |
Efter Krugerparken bar det av mot Swaziland, men det får bli ämnet för nästa bloggpost. På återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar