Skogens guld...

Ingrid ska då alltid vara värst.

Hon hälsar att timpenningen i skogen var högre än på jobbet idag...

(Klicka "läs mer" nedan)

Dagens skörd

Gårdagens

En dag i skogen

Idag har Dingo fått spåra, och han gjorde en fullkomligt lysande insats!

Men det gjorde inte husse...

Först när vi kom till skogen tog jag fel stig till spåret, så vi korsade spåret medan jag letade efter det.

När vi korsade gjorde Dingo (som fattade vad som var på gång) ett perfekt spårupptag. Jag förstod nog det innerst inne men jag letade efter snitseln som markerade spårstarten och den var inte där så vi gick vidare.

Lite längre fram såg jag spårslutet en bit bort i skogen så jag förstod att vi måste ha gått för långt så vi vände. Så småningom fick jag syn på snitseln, den satt ju mellan stigen vi gick på och den jag använt tidigare, så den var på "fel" sida.

Husse inser sitt misstag och bestämmer sig för att gå spåret från början i alla fall.

Okej tyckte Dingo och gick som på räls, utan att låta sig störas det minsta av våra korsande spår.

Vi missade den första apporten men det var nog mest för att husse blev ännu mer förvirrad av ståhejet kring starten.

Vi gick tillbaka sedan och letade efter den och Dingo hittade den med en gång.

Trött hjälte.

Har du hittat någon större kantis?

Spårkurs dag 2

Vi började dagen med lite variatiner på temat sök i vallad ruta, fast nu hade vi en smal korridor i stället för en ruta.

Sedan var det lunch och därefter ett spår var, Dingos spår gick från ängen in i skogen och så ut på ängen igen.

Det har blåst av bara h-e på eftermiddagen idag så det blev en riktig utmaning för hundarna, särskilt på ängsmarken.

Men när Dingo väl bestämde sig för att strunta i sina kompisar och spåra i stället gick han som tåget. Ett tag... när vi kom till vinkel nummer två verkade det först som om han missade den men han slutade inte spåra så husse tänkte att det är den jämrans vinden som ställer till det, han fortsatte nämligen i vindriktningen. Till slut tyckte husse att det var dags att bromsa hunden och så kom vi ut på ängen på nästan rätt ställe, men husse lurade sin hund så att vi missade spårslutet.

Han kom nämligen inte ihåg exakt var han gått ut på ängen och blev väldigt osäker när hunden drog iväg så långt i vindriktningen (minst 10, kanske 20 m).

Det hade kanske lönat sig att lita på hunden men vi hittade spårslutet till slut i alla fall.

Dingo har varit jätteduktig, även om han pinkade i den vallade rutan så att alla andra hundar (nästan bara hanar) skulle dit och pinka i stället för att söka. Dingo själv struntade högaktningsfullt i kisspölen vid nästa tillfälle och jobbade kanonfint, gick lite i lä och nosade upp mot vinden tills han fick korn på bollen och gick och hämtade den. Liten buse, he he.

Jag glömde såklart kamerajäkeln i morse igen!

Spårkurs dag 1

Jag skrev lite fel i facebook igår, jag skrev Väddö men det var Vätö vi skulle till. Inte så långt ifrån vare sig fonetiskt eller geografiskt.

Glömde kameran hemma :-(

Vi har hunnit med tre spår idag och blivit rejält solbrända, det blir skyddskräm i morgon för undertecknad i alla fall.

Vi fick börja med att berätta om våra spårerfarenheter och vad vi ville förbättra.

Vi talade om att Dingo vill för mycket och är ointresserad av apporterna.

Så skulle vi gå ett enkelt spår för att instruktören skulle få se med egna ögon.

Och när det väl var dags... Dingo var inte alls med i matchen, han tittade och gick åt alla håll, ville hälsa på instruktören och var helt ointresserad av spåret. Helt på tvärs mot vad vi sagt...

Nåja, vi tittade framåt och fick lägga det andra spåret lite avskilt så att Dingo inte skulle låta sig störas alltför mycket av de andra hundarna. Själva spåret blev en rad stora S-kurvor så att han skulle bli tvungen att koncentrera sig och göra det i ett bra tempo.

I det spåret gick det bättre, han försökte visserligen älga på som vanligt men blev snart varse att den stilen inte höll.

Vi blev dessutom coachade så apportintresset började ta fart.

Han gick riktigt fint.

Så fick vi lägga ett tredje spår och det blev en ring. Dingo gick jättefint och var hyggligt intresserad av apporterna, vi ska bättra på det i morgon.

Dingos bästis Diesel har spårat kanonfint hela dagen.

Nu är vi solbrända och dyngtrötta, Dingo har fått middag + grisöra + ett köttigt märgben.

Vi har också ätit färdigmat och nu dör vi nog snart, för idag i alla fall.

En liten historia...

Tänk dig följande:

Du är en tjej som har sommarlov mellan 1:an och 2:an i gymnasiet.

Din klass planerar en språkresa och som ett led i finansieringen försöker du sälja svindyrt kaffe och te.

Du kommer till ytterligare en radhustomt och finner en grind av trä.

Inifrån huset anar du något som liknar ett halvhjärtat hundskall. Du ser en skylt med en silhuett av en schäfer och texten "I can make it to the gate in 3 seconds. Can you?".

Du har ett jobb att göra så du fumlar av haspen och kliver in.

Du hör ett dovt skall inifrån huset.

Du ringer på.

Dörren öppnas efter en kort stund - av en blond version av Usama bin Ladin...

Jisses vad den tjejen verkade rädd... men hon pratade på och fick nog fram sina säljargument på det sätt hon tänkt sig. Jag köpte 250 g kaffe av henne för 99:-. Jag tänkte att kan man semestra i Norge, så...

Men det är klart att rädd var hon kanske inte. Hon kan ju ha varit toknervös också för att hon inte trivdes i säljarrollen.

Eller så var hon en skicklig skådespelerska som intuitivt visste precis hur hon skulle samla tillräckligt med empatipoäng för att kunna sälja sitt svindyra kaffe. ;-)=

I vilket fall kunde inte jag säga nej...

Inga bilder idag, sorry!