Spårandet har legat nere under vintersäsongen, men idag har vi lagt årets första spår åt Dingo.
Husse gick ut i skogen och la ett spår på 200-250 m med två vinklar, den första 90° höger och den andra 90° vänster (man får ju inte göra för svårt när hunden inte spårat på hela vintern!)
Så lade sig Husse vid spårslutet och väntade och väntade - tur han hade tidningen med sig. Han hade faktiskt kokat kaffe och tänkt att fika men när det väl var dags saknades kaffetermosen! Det visade sig senare att den glidit ur ryggsäcken i bilen...
I boken "Spårhunden" skriver Inki & Roland Sjösten att man bör låta hunden gå spåret antingen inom 5 min. eller efter 50-180 min. Tiden däremellan är spåret "brett" och det är sannolikt att hunden inte spårar i "kärnan".
Så Husse fick vänta ungefär en timme innan hund kom.
Så kommer Matte med hund. Kommer fram till spårstart. Hund märker att Husse varit där och börjar bli ivrig. (Matte och hund närmar sig inte spårstart från samma håll som Husse...)
Sätter på spårselen. Hund har blivit kralligare sen sist så det tar lite tid att justera.
Så bär det iväg. Hund spårar enligt Matte riktigt bra men är väldigt ivrig. Mot slutet trasslar han ihop spårlinan och när Matte reder ut trasslet tappar hon taget och hunden drar iväg på egen hand.
Så när hunden hittar Husse har han gått lite bredvid spåret (på läsidan förstås) och kommer således till Husse från "fel håll", och utan förare!
Det låg fyra apporter i spåret, en riktig spårapport (liten träpinne), den var han tydligen helt ointresserad av, två "repstumpar" och en gummiring (som han missade i farten när han skakat av sig Matte).
Ja ja lite misslyckat men han gjorde ju vad han skulle i huvudsak i alla fall.