Mitt i semestern och har läst en massa.
Well, jag måste erkänna: jag har läst en ganska redig hög böcker som jag inte skrivit en rad om här på bloggen. Inte för att de varit särskilt bra eller dåliga, utan mest för att jag inte alltid tänker på att blogga om vad jag läser.
Men, here goes:
När semestern började befann jag mig, om jag inte missminner mig, mitt i Elantris av Brandon Sanderson. En riktigt bra fantasy om en magisk stad som förlorat sin glans, en ung dam med fantastiska politiska talanger, en ung man med fantastiska ledaregenskaper och en inte så ung man med en fantastisk förmåga att manipulera hela samhällen.
Den sistnämnde har inte samma mål som de två förstnämnda, och det blir en hård kamp. Boken är mer än allt annat fascinerande, men i slutändan också oerhört vacker. För att inte nämna spännande.
Sedan gav jag mig på John Ajvide Lindqvists "Människohamn". Jag måste tyvärr säga att den inte föll mig på läppen, mest för att jag inte riktigt köpte storyn.
Låt mig förklara. Den första boken jag läste av Stephen King var "Staden som försvann" (engelska originalets titel: Salem's Lot). Det är en historia om vampyrer. Jag visste inte det när jag började läsa den, och jag skulle kanske inte ha läst den om jag vetat det på förhand. Men den var så "trovärdigt" skriven att jag någonstans inom mig accepterade vampyrerna - och det är det varje bra berättelse bygger på. I någon bemärkelse måste vi uppleva berättelsen som trovärdig för att uppskatta den. Det hände när jag läste King. Det hände inte när jag läste Ajvide Lindqvist.
Om jag ska vara riktigt rättvis är det kanske inte Ajvide Lindqvist som brustit i sitt författarskap - när jag läste boken avbröts jag hela tiden och läste sällan mer än några enstaka sidor i taget. Det blir rätt svårt att komma in i rätt stämning då.
Nåväl, det blev som det blev.
Efter Ajvide Lindqvist blev det David Farlands "Serpent Catch", som är del två i en serie vars första bok heter "Spirit Walker". Båda är fantastiska historier som utspelar sig på en måne som av människor använts för att skapa ett slags zoo, där utdöda arter återskapats. Den är alltså full av dinosaurier och befolkas av bland annat neanderthalare och människor som mer liknar oss. Och en massa arter som aldrig existerat på jorden utan som har skapats för att balansera ekosystemet.
Tyvärr har en utomjordisk civilisation bestämt sig för att människorna inte är värdiga att resa runt bland stjärnorna och utkämpat - och vunnit - ett kring mot mänskligheten, och konsekvensen är att ingen får lämna planeterna som bebos av människor. Alla som försöker skjuts ner av övervakande drönare i omlopp kring planeterna.
Detta är scenen där dramat utspelar sig. Huvudpersonen är ett halvblod - hälften neanderthalare, hälften människa. Han är väldigt ung och, med våra mått mätt, naiv. Men han blir också historiens hjälte.
Jag tycker att böckerna är välskrivna och fascinerande, inte bara för att scenen är intrikat, utan också för att författaren ägnar mycket möda åt psykologin både bland enstaka karaktärer och i de grupper som figurerar.
Hm. Vad blev det sen? Det måste ha varit Terah Eduns "Sworn to Transfer", del två i en serie som inleds med "Sworn to Raise". Dessa böcker etiketteras "YA" vilket jag gissar (utan att orka googla) står för "Young Adult", det vill säga en tilltänkt målgrupp. Jag är tydligen rätt omogen eftersom jag gillar båda böckerna skarpt. De är förvisso lite halvknackigt skrivna (kanske är det framför allt det redaktionella arbetet som är halvknackigt), men det kompenseras mer än väl av karaktärerna, intrigen och världens/magins beskaffenhet. Ja, vi snackar fantasy igen.
Böckerna kretsar kring Ciardis Vane (senare Ciardis Weathervane), en ung kvinna som får en fantastisk chans att lämna sitt liv som tvätterska till förmån för ett glamouröst liv som "Companion" till en inflytelserik person i landet. En "Companion" fungerar såvitt jag kan förstå som något slags ställföreträdare för den inflytelserika personen. Men för att bli en "Companion" måste hon först tränas - både i praktiska färdigheter och i att lära sig att hantera sin förmåga att använda magi. Hon är uppkäftig och intelligent, men också godtrogen och inte särskilt diplomatisk, och skaffar sig snabbt både mäktiga vänner och mäktiga fiender.
Jag kommer att läsa minst en del till i den serien. ;)
Nu har jag börjat på en ny bok och om den kommer du kanske att kunna läsa här inom en snar framtid. Eller inte. Du kommer kanske inte ens att veta om du får läsa om den eller inte. Life sucks, and then you die.
21 juli, 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)